måndag 29 maj 2017

Dagar då man inte borde ha klivit ur sängen


Det finns dagar då man inte borde ha klivit ur sängen. Det här är en sådan dag för mig.
Startade tidigt för att åka en bit  inåt landet för en del ärenden i en av de byar där jag har verksamhet. Som tur var hade jag inga avtalade tider - då inget av det planerade blev av.


Rådjur. Små förtjusande varelser som får många att tänka på lilla söta Bambi. Skuttar fram var de vill. Rakt framför bilar till exempel. Min bil idag. Jag väjde. Rakt in i en trottoarkant. Rådjuret lever. Eva lever. Mitt ena däck dog en gummi-död utan dess like.

Innan jag fattade hur illa det stod till med däcket (d.v.s. innan jag TÄNKTE) tänkte jag att det säkert skulle fungera att köra i den där sörjan man har i en liten apparat istället för reservdäck. 
På grund av sladd + nyckel som skulle vridas om + slang som klämde till PÅ-knappen precis innan jag vred på nyckeln, så hade jag en ansenlig mängd sådan sörja på passagerarsätet fram. AAARGHH! Det här kladdet har retat mig mer - hela dagen - än att däcket var paj. Nedra sörja!

Assistans är bra grejer i alla fall. Den utnyttjade jag idag. Pratade med en trevlig kille på Folksam som några gånger under samtalets gång försäkrade mig att bärgaren var på väg och att det skulle gå så fort det bara kunde. Det är lugnt - sade jag. Behöver du hyrbil så får du bara höra av dig så ska vi fixa det så fort vi bara kan - sade han. Det är lugnt - sade jag. SÅ himla skönt att du är lugn - sade han - det är inte alls som att prata med en stockholmare - sade han. 
DET har jag i alla fall lett åt hela dagen :)

Bärgare Henke kom och jag fick både bilen och mig till min däckverkstad där de hade så mycket att göra att de inte kunde fixa den på en gång. Lugnt. Jag ringde mina kollegor för att höra om någon kunde hämta mig - och det kunde den ena kollegan, som tagit bilen till jobbet. Den andra kollegan, som cyklat till jobbet, satte på kaffe. Ni hör :) Vilka kollegor! Jag har väl berättat att jag trivs på mitt jobb? :)

Nåväl. Däckfirman hade ju naturligtvis (enligt dagens anti-gå-bra-tema) inga däck som passade min bil så jag fick ett lånedäck på för att kunna jag köra hem min bil. Schysst, ändå!
Nya däck är beställda (två - så att vi får balans på det hela - de var liksom på upphällningen, men jag hade kanske, kanske, klarat hela sommaren utan att behöva byta - om jag hade haft tur ...). Och jag som tyckte ekonomin såg ok ut den här kommande månaden. Tji fick jag!


På kontoret har jag bråkat med program på datorn som inte vill kopiera åt mig och lunch hade jag inte med mig, för  så länge hade jag inte tänkt jobba idag - men nu fick jag ju vänta på att kollegan skulle hemåt, för att jag skulle kunna få skjuts till däckfirman. Min goda kollega åkte t.o.m. tidigare för min skull - så jag klagar inte. Lite hunger dör man ju inte av - men jag blir ju inte direkt en vettigare människa när jag är hungrig. 

När jag väl kom hem kunde jag inte leva med sörjan i bilen längre så en rengöring, så gott det gick, prioriterades. Efter det kom mat - som blev lite väl välstekt, till del, medan jag gjorde rent spisen från all den hackade lök som farit av skärbrädan innan den kom til kastrullen  :/  Suck, liksom.
Nu har jag bestämt mig för att inte göra något mer. Jag ska andas, möjligen läsa i en bok, kanske våga duscha och sedan sova. Inget annat. Jag vågar ju knappt koka tevatten i vattenkokaren. Vem vet vad som kan hända, liksom!






Hoppas er måndag varit väldigt mycket bättre.
Kanske blev den det nu i jämförelse i alla fall  ;) 

Varsågod!



Uppdatering ca en halvtimme senare: Gör, trotts allt en kopp te - tar med den till vardagsrummet, med påsen i så det ska få dra sig ordentligt - sätter koppen på bordet, sträcker mig efter fjärrkontrollen ... drar då ur påsen, som flyger ut på duken tillsammans med en halv deciliter te ...

Nu ska jag bara andas. 


Wish me luck!








Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!


Trevliga åk 7:are
klubbmöte med mat
upprörda känslor hos många om dum debattartikel
hemmaläsardag
genrep
handduksdagen
trevliga mat/fikaställen
Nördar :)
rabatt på böcker i favvo-genrerna
Trädgår’n
laktosfri glass
pokénad med mednördar
ny grill
flädersaften som räckt hela vintersäsongen
årets sista konfirmation – i solsken
lång-middag (väldigt sen lunch) med ledare o sambo
lång, trevlig, bokcirkelträff
filtar när det blev lite svalt
grönskan
ekorrarna som bygger bo och ska bli våra närmsta grannar














söndag 28 maj 2017

Böcker, böcker, böcker ...handdukar, parad och filosofi


I torsdags åkte vi till Göteborg, min med-nördiga yngste (D.Y.), tålamodsbeprövade sambo och jag. Science Fiction-bokhandeln utlovade 10 % rabatt till den som kom utklädd (nördparaden till ära, eller med en syrenkvist eller möjligen bärandes en handduk fullt synlig. Vi hade handdukarna fullt synliga. Över axlarna - som de tuffa handduksbärare vi kan vara. Men jag glömde ta kort. Handduk? 25 maj; Handduksdagen!



Vi kom inte så tidigt att vi hann med att få köpt en signerad bok av Kameron Hurley - författare till, bland annat, The Geek Feminist RevolutionMen vi tog oss gott om tid att titta igenom hyllorna för att se om vi inte kunde hitta något man inte läser om över allt - men som kunde vara bra utan att vara massproducerat. Jag köpte, bland annat (och har redan läst) Annihilation av Jeff VanderMeer. D.Y. pratade om att hitta en (minst en) bok som var ren mind-fuck. Det här är verkligen en sådan. Del ett av tre - och, ja, de andra två delarna är redan beställda. 
Nu läser jag en bok till i kategorin mind-fuck som inköptes denna vackra Kristi Flygare: Slade House av David Mitchell (författare till boken Cloud Atlas som även blev film med Tom Hanks och Halle Berry i huvudrollerna). Den här har skräck-inslag trots sin Fantasy-mantel och måste därför (av mig) läsas i korta bitar så jag får andningspaus.

Solen sken. Folk hade det lugnt och trevligt. Nördar var man tittade och gott sällskap (som efter sen lunch utökades med två nördar till för tur hos Trädgårdsföreningen där vi åt glass). En fantastiskt trevlig dag!



Ett försök till filosofi stötte vi på också - och jag hakade upp mig på det. Kanske var det meningen :) jag glömmer ju inte DET matstället i första taget. För... man vet väl att den här dagen inte alls kommer tillbaka? Oavsett?

Fredagen bestod av lite jobb, många utförda ärenden och en skönt slö eftermiddag. Igår jobbade jag. Årets sista konfirmation i vårt pastorat. Solen sken. Leenden över lag - i alla fall efter nervositeten lagt sig. Syrenerna blommade, folk var glada ... har jag berättat att jag verkligen gillar mitt jobb? ;)

Idag är jag ledig. Ingen speciellt firande idag, men i eftermiddag ska jag träffa några av kvinnorna i vår bokcirkel. Vi ska diskutera den senaste lästa boken vi läst: Det är något som inte stämmer av Martina Haag - en bok jag faktiskt inte alls hade läst om det inte var för bokcirkeln. Det finns massor att diskutera!

Igår tog jag en promenad på kvällen. Fälten var fulla av något av det vackraste jag vet:



Jag önskar dig en fin söndag - firandes eller inte!
Hoppas den blir fylld av just det DU behöver!









torsdag 25 maj 2017

Modern Classics à la Penguin #39


Läs om min egen utmaning HÄR!

Carlo Levi, 1902 - 1975, var en Italiensk författare och målare som startade sen yrkesbana som läkare.

Wikipedia bjuder på den här fascinerande berättelsen om honom:
År 1929 var han med och grundade en antifascistisk rörelse som kallades Giustizia e Libertà och blev ledare för den italienska grenen tillsammans med Leone Ginzburg, en rysk jude från Odessa. Som ett resultat av hans aktivism och engagemang för antifascistiska rörelser blev Levi gripen och var landsförvisad till Aliano (Gagliano i boken), en stad i ett avlägset område i Italien som heter Lucania 1935-1936. Under sin exil ägnade han stor del av sin tid åt sitt måleri.
Efter frigivningen flyttade han till Frankrike och bodde där från 1939 till 1941. År 1941 återvände han till Italien, men greps senare i Florens och internerades i Muratefängelset. Han släpptes efter Benito Mussolini arrestering och sökte skydd på andra sidan gatan från Pitti Palace, där han skrev sin Cristo si è fermato en Eboli.
Efter andra världskriget flyttade han till Rom och arbetade under en tid som redaktör för tidningen Italia Libera, organ för Partito d'Azione, en antifascistisk organisation som växte fram ur den republikanska traditionen. Han fortsatte att skriva och måla och ställde ut i Europa och USA.

Endast tre böcker verkar ha översatts till svenska: Kristus stannade i Eboli, Klockan och Orden är stenar: tre färder på Sicilien. Ingen av dem finns nu i tryck.

Fler av Levis böcker blev film. Mest känd är filmatiseringen av hans mest kända bok Kristus stannade i Eboli. På engelska kan man läsa följande om boken (och därmed filmen):


The story follows a real life anti-fascist intellectual, Carlo Levi, into his forced exile in small, isolated village in a remote region of Southern Italy. The village is populated by inhabitants who barely survive on the meager harvest of the unyielding land. Eboli, the closest train station, is the last outpost of civilization (such as it is) before entering a world that has changed very little since the Middle Ages. The movie title, after the book written by Carlo Levi, expresses all the sense of abandon, neglect, desolation and human despair. According to the local tales, even Christ, in his southward journey, went no further than Eboli. Beyond that point, not even God dared (or could be bothered) to go...

Det finns lite av hans konst att finna på en vanlig Google-sökning - men å andra sidan vet jag inte hur produktiv han var. De exempel som sökningen bjuder på tilltalar mig inte speciellt. På en hemsida hittar jag den som jag tycker bäst om - kanske för att den känns tidlös:

Carlo Levi: Ritratto di Giulia, la Santarcangelese

Citat får jag söka hos Goodreads, och jag fastnar för det här, ur Christ stopped att Eboli:
“The greatest travelers have not gone beyond the limits of their own world; they have trodden the paths of their own souls, of good and evil, of morality and redemption.”









onsdag 24 maj 2017

Behöver vi religion?






Mitt svar?
Jag vill svara nej men vet också att vi individer behöver träffa fler som tänker som oss. Som tror som oss. Vi behöver tillhörighet.

När blir det religion? 









tisdag 23 maj 2017

Att behöva vara "så j**la pk" - det tar aldrig slut


En del uttrycker sig så himla dumt att man inte vet om de, egentligen, helt enkelt bara hugger ner på andra för att de är dumma eller om de har gått i ett låst läge av självförsvar som vi inte vet bakgrunden till.
Det är lätt att låta bli att fundera på det och helt enkelt reagera med att slå ifrån sig och dumförklara dem. Förståeligt, kan man tycka. Men då kanske vi inte är bättre än den som hade otur när hen tänkte i första taget. Men, vet ni – OM man nu skulle tänka sig för lite och fundera över varför oturstänkaren sagt som hen gjort ... ja, då är man ”så j**la PK”!

Hur man vänder sig har man ändan bak. Är det inte fantastiskt hur vi dumförklarar varandra till undergång – men vad alla egentligen vill är att bli hörda och sedda?

DEN HÄR debattartikeln gjorde mig rosenrasande igår. Och, nej, det har inte gått över – för så uttrycker man sig inte. Men visst låter det som en person som gått i låst läge av självförsvar? Kanske för att personen i fråga i alla lägen uttrycker sin åsikt på det klumpiga sätt han i artikeln ger prov på? Det vet vi ju inte.
DET HÄR svaret på den debattartikeln dämpar, aningen, min frustration genom att visa omvärlden att debattskribentens åsikter inte är allas i Svenska kyrkan, men gör mig också aningens …besviken. Uttrycksfrihet? Jo, visst … men skribenten i första artikeln går förbi gränserna för vad som är ok. Det borde få någon sorts konsekvens ... men, det är inte så enkelt - det fattar jag.

En präst sitter i förtroendeposition och många ser fortfarande upp till titeln – och då är det inte bara personen med titeln som får skiten för hur den uttrycker sig, när den gör det på ett så kränkande vis, utan hela organisationen som bär titelns ursprung – i det här fallet Svenska kyrkan. I det här fallet inte bara skribentens arbetsgivare utan även min … och många, många, fleras.

Det gör mig frustrerad att en persons dumhet har förmågan att färga människors åsikt om en hel institution i samhället. Personen som skrivit debattartikeln är en osedvanligt ogenomtänkt person – men den sortens människor finns över allt (oavsett titel, kön, och allt vad det må vara vi klassas in i för kategorier) och jag, som anställd i samma ”firma” ska inte behöva försvara mig i ljuset av vad han tycker och uttrycker. Det ska endast han behöva göra … men så funkar det ju inte … tyvärr.

En dumhet kräver 50 goda, bra, väl genomtänkta andra anledningar för att uppvägas. Så – ja, nu fortsätter väl vi andra som vi alltid gjort … men ett antal kilometer tillbaka ner i en backe vi redan kämpat uppför så många gånger förr.

Det tar aldrig slut.



#allaslikavärde #allaslikavärdepåriktigt #uttryckdigrespektfullt #görsågottdukan #stoltjävlapk #pride #svenskakyrkan








måndag 22 maj 2017

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!


Inbjudningar
Nordens Ark
fika inomhus när det är kallt
Varmt kaffe
samåkning
Sing-a-Long
färskt smågodis
filma-paus-snack
sommarvärme om kvällen
ljusa kvällar
bananer
omorganisation (möbelvis)
frankeringsmaskin
proffsfotograf
färdiga mackor
göra ärenden tillsammans
lunch med fina ledargänget
ge gåva
8-årskalas
hemmamys
lax-lunch
årets första rabarberpaj
söndagslugn













lördag 20 maj 2017

Använder ni en sådan här när ni blandar färg?




Nu vet både ni och jag att det får man INTE göra!
Tur att man läser instruktionerna ändå!

😉








fredag 19 maj 2017

En riktigt bra film :) Varsågod!


Gud och Big Bang - en film om de små frågorna som vi alla, på  ett eller annat sätt, från en eller annan vinkel, funderar på - för att vi är människor!



Kan man tro på Gud och naturvetenskapen på samma gång? Vad har troende människor sin religion till? Kan naturvetenskapen ge svar på livets mening? ”Gud och Big Bang” är en film om religion och naturvetenskap för gymnasieelever, producerad av Svenska kyrkan.








torsdag 18 maj 2017

Modern Classics à la Penguin #38


Läs om min egen utmaning HÄR!

Ryūnosuke Akutagawa, 1892 – 1927 var en japansk författare och anses vara novellernas fader. Ett litterärt pris finns i i japan i hans namn, Akutagawa-priset som ges två gånger per år för "the best serious literary story published in a newspaper or magazine by a new or rising author". 

Goodreads skriver följande om honom som författare:
Akutagawa Ryūnosuke (芥川 龍之介) was one of the first prewar Japanese writers to achieve a wide foreign readership, partly because of his technical virtuosity, partly because his work seemed to represent imaginative fiction as opposed to the mundane accounts of the I-novelists of the time, partly because of his brilliant joining of traditional material to a modern sensibility, and partly because of film director Kurosawa Akira's masterful adaptation of two of his short stories for the screen.

På samma sida läser jag citat ur hans författarskap och väljer följande ur "The Life of a Stupid Man":

“He wanted to live life so intensely that he could die at any moment without regrets.”









onsdag 17 maj 2017

Varför bete sig så?


Vi skulle ju inte göra så här:


Så varför tror så  många att det är ok att göra det på nätet?

Ett av livets stora mysterium?

Du gör väl inte så? 
Bra! Trodde inte det heller!








tisdag 16 maj 2017

Joddeladeli-ho-ho


Igår var jag på något mycket roligt tillsammans med 6 likasinnat tokiga människor. 
Vi var på en Sing-A-Long-bio på Bio Roy i Göteborg!



Vi Åhhh:ade till lilla Gretl och vi buade åt nazisterna - 
vi gjorde kattfräsande ljud när Baronessan  var "inte så snäll"
och vi sjöng med i alla sånger så det stod härliga till.
Vi applåderade, kommenterade och hade vansinnigt kul!





Så pass att nästa gäng får något att försöka leva upp till :)

Nu vill vi bara vara med om samma sak med Grease!








måndag 15 maj 2017

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

trevliga terminsavslutningar i olika grupper
extra god frukost
hjälpsamma fackligt kunniga
"firmans" nyinköpta hus för verksamhet
en trevlig guidad tur
Planerad filmklubb till hösten
lunch med planering
örter i kruka
En ståtlig palm
kalas-inbjudan
ledig fredag
nya Doctor Who-avsnitt
kaffe och bok, ute, med solen i ryggen
en tur med fotoklubben
choklad med lemon & ginger
sova fm
fm-kaffe på det
avslutning med korvgrillning
uppehåll i vädret
läsflyt
bra böcker på rad




Pascal Campion

Idag ska vi till Nordens Ark - vi får hoppas att vi alla orkar ha ovan inställning till regn 
;) för det ser inte ut att bli någon sol.

Ikväll ska jag och ett gäng sköna människor på Sing-A-Long :) 
Sound of Music. Då bryr vi oss inte om det regnar!

Det kommer bli en händelserik dag!

Önskar er en fin en!







söndag 14 maj 2017

En smakebit på søndag: Good Night Stories for Rebel Girls av Elena Favilli & Francesca Cavallo


Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR! 

En av böckerna jag läser nu är Good Night Stories for Rebel Girls av Elena Favilli & Francesca Cavallo. Boken finansierades genom "crowd funding", d.v.s. att människor ombads satsa en peng för att boken skulle kunna ges ut. Den vann många hjärtan och uppropet samlade in över en miljon - dollar.

Trött på alla sagor där flickor blir räddade av modiga män ville författarna att barn av idag ska kunna få till sig verkliga berättelser om flickor/kvinnor som varit sig själva, klarat sig ur knipor och gjort stora ting med sina liv, många gånger på egen hand - sanna berättelser som överträffar dikten.

Om boken kan man läsa:
What if the princess didn't marry Prince Charming but instead went on to be an astronaut? What if the jealous step sisters were supportive and kind? And what if the queen was the one really in charge of the kingdom? Illustrated by sixty female artists from every corner of the globe, Good Night Stories for Rebel Girls introduces us to one hundred remarkable women and their extraordinary lives, from Ada Lovelace to Malala, Elizabeth I to Serena Williams. Empowering, moving and inspirational, these are true fairy tales for heroines who definitely don't need rescuing.

Det är en vacker bok med berättelser om 100 kvinnor från många delar av världen och många tidsåldrar. 60 olika, kvinnliga, illustratörer har bidragit med sina konstverk och det är en glädje att bläddra i den. 

Idag få ni, i bildform, tre berättelser ur boken.Klicka på bilden så blir den större och du kan läsa berättelsen.



















torsdag 11 maj 2017

Modern Classics à la Penguin #37


Läs om min egen utmaning HÄR!


Kahlil Gibran, 1883 - 1931 - en libanesisk-amerikansk konstnär och författare.

Nästan alla av oss har hört talas om boken Profeten. Det är den bok som Kahlil Gibran är allra mest känd för. Citat ur den dyker upp lite här och var lite då och då.
Nu, när jag ska skriva lite om den här författaren slår det mig att jag fastnad vid att det är den boken han har skrivit - Profeten - och har aldrig tagit reda på vad han skrivit mer. 
I konstnärlig dräkt förmedlar boken en universell livssyn, med tidlösa budskap som ligger nära flera av de stora religiösa förkunnarnas. Här återfinns samma höghet i tanke och språk som i exempelvis Bergspredikan, vilket gör visdomsorden lättillgängliga för många människor och tillämpbara i deras egna liv. Boken har legat på den internationella bestsellerlistan i mer än femtio år. Den används även ibland i predikningar i samband med bröllop, barndop och begravningar.
"Högt har vi älskat dig. Men ordlös var vår kärlek, och bakom slöjor har den varit dold. Men nu ropar den högt till dig och står avklädd framför dig. Och alltid är det så att kärleken inte känner sitt eget djup förrän skilsmässans stund är inne."

Naturligtvis har han skrivit mer - sen en lista HÄR. Bland annat har han även skrivit Jesus människoson - som jag nu blir nyfiken på.

Till den här författaren vill jag välj aett långt citat som varit viktigt för mig både som barn till en känslomässigt krävande och därmed kvävande mamma och som förälder, livrädd att bli lika dan.

En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade:"Tala till oss om barnen."

Och han sade:Ert barn är inte era barn.De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.De kommer genom er men är inte från er.Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka, ens i era drömmar.
Ni må sträva att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som har flytt.
Ni är de bågar, från vilka era barn skickas ut som levande pilar.
Bågskytten ser målet på det oändligas stig och Han böjer dig med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt.
Låt dig i glädje böjas i Bågskyttens hand.Ty liksom Han älskar pilen, som flyger, älskar Han också bågen, som är stadig.









tisdag 9 maj 2017

Jag har fått pippi

 Bloggaren Gärdsmygen hade en dråplig historia på sin blogg härom dagen - Läs den HÄR!

Några dagar innan hade hon bett oss berätta om vad vi kunde se i det där boet :) Och det gjorde jag. Visserligen hade jag fel på vilket typ av bo det var - men jag såg kattnosen!

Prompt dök det upp en utlovad gåva i min brevlåda! 




Så fin :)
Tack!








måndag 8 maj 2017

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!


bio
snacks
cykelhjälm
libabröd
kameran
soliga utedagar
symboler
att bli klippt
att bli berörd
köks-snack om ditt och datt
bra TV
att släppa oviktiga ting
hjälp att prioritera
att bli påmind om allt som är bra
genrep
konfirmation x2
rosor
bukett
löften om att ses
god lunch i gott sällskap
återseenden
sångglädje
stress som lägger sig
lugn
livsglädje
vatten






På många sätt är jag nu tacksam över att det är en stressig period som med ett stort kliv börjat gå mot sitt slut i och med helgens konfirmationer. Det är också en tid att tomhet och saknad. Det får ju inte vara för enkelt , livet.
Vad jag INTE hunnit med är bloggen. Saknar det när det är så - men ... så kan det vara.
Vad jag HAR hunnit med är promenader i det fina vädret. Ofta ensam, med bok eller podd i öronen. Det är avkopplande - hjärnan kan inte jobba på med stressrelaterade ting medan jag aktivt måste lyssna. Så funkar jag :)
Och så funderar jag på att skaffa cykel. Jo, jag har ingen. Har inte haft på ... 15 år? Skaffade aldrig någon när vi flyttade hem till Sverige igen ... kanske för att jag tyckte att vi bor för långt utanför ... allt. Ska fundera lite till. Det är ju bra motion att cykla. Också. Har du cykel? Cyklar du mycket? Vad motiverar dig?

Önskar er en fin start på den sprillans nya veckan.







fredag 5 maj 2017

När TV visar bra program ...


... så är det ju inte alltid underhållande program. Ibland är de livsviktiga - på riktigt. 

Har ni sett 30 liv i veckan på SVT? En programserie om självmord. 
Var sjätte timme tar en människa sitt liv i Sverige. Trots att det är så vanligt och berör så många talar vi sällan om det. Nu gör SVT en dokumentärserie i tre delar om självmord.

Fruktansvärt jobbiga och viktiga program. Så väldigt viktiga! Se dem!

Inte för att det är lätt - men för att ju mer vi vet desto större hjälp kan vi vara för de som behöver oss! ... eller oss själva ...

Livet är inte alltid lätt
 <3 

#aldrigensam







Böcker lästa i april


Orbiting Jupiter av Gary D. Schmidt
Det jag läste på bokens baksida fick mig klart intresserad – men det var expeditens ord hos Blackwells som fick mig att köpa den. Hon sa ”Den är så bra – jag grät mig genom slutet. Läs den!” – och så köpte jag den.

A heartbreaking story, narrated by twelve-year-old Jack, whose family is caring for fourteen-year-old Joseph. Joseph is misunderstood. He was incarcerated for trying to kill a teacher. Or so the rumours say. But Jack and his family see something others in town don’t want to.What's more, Joseph has a daughter he’s never seen. The two boys go on a journey through the bitter Maine winter to help Joseph find his baby - no matter the cost.

En vacker bok på många sätt – trots (eller kanske på grund av) att den rör sig på gränslandet till människans mörka förtvivlan. En 5:a
ADLIBRIS



Brev till en Nybliven Förälder av Chimamanda Ngozi Adichie
I december läste jag ”Vi borde alla vara feminister” av samma författare och gav den en 4:a. Den är är minst lika viktig. En del saker som författaren ger råd om belyste sidor hos mig själv som jag behöver granska lite bättre. Nyttigt!

Kära Ijeawele. Vilken lycka. Och vilka fina namn: Chizalum Adaora. Hon är ljuvlig.
Så inleder Chimamanda Ngozi Adichie sitt brev till en väninna som just fått en dotter. Ett varmt och inspirerande brev som består av femton råd till nyblivna föräldrar. Vad är en feministisk förälder? Hur ser ett jämställt föräldraskap ut? Hur lär man sitt barn att bli tryggt i sig själv och inte låta sig begränsas av andras förutfattade meningar? Adichies råd utgör en nyanserad och kärleksfull påminnelse om hur viktigt det är att vi tar ansvar för de värderingar vi förmedlar till nästa generation.

79 sidor klokheter för en väg mot en mer jämlik värd. En 5:a
ADLIBRIS



All our Wrong Todays av Elan Mastai
Den här lyssnade jag till. Läst av författaren själv var den en riktig pärla.

You know the future that people in the 1950s imagined we’d have? Well, it happened. In Tom Barren’s 2016, humanity thrives in a techno-utopian paradise of flying cars, moving sidewalks, and moon bases, where avocados never go bad and punk rock never existed...because it wasn’t necessary.Except Tom just can’t seem to find his place in this dazzling, idealistic world, and that’s before his life gets turned upside down. Utterly blindsided by an accident of fate, Tom makes a rash decision that drastically changes not only his own life but the very fabric of the universe itself. In a time-travel mishap, Tom finds himself stranded in our 2016, what we think of as the real world. For Tom, our normal reality seems like a dystopian wasteland.But when he discovers wonderfully unexpected versions of his family, his career, and—maybe, just maybe—his soul mate, Tom has a decision to make. Does he fix the flow of history, bringing his utopian universe back into existence, or does he try to forge a new life in our messy, unpredictable reality? Tom’s search for the answer takes him across countries, continents, and timelines in a quest to figure out, finally, who he really is and what his future—our future—is supposed to be.

En bok med så många citat att komma ihåg. Se några av dem HÄR!
Jag gav den en 4:a när jag läst klart den – men nu skulle jag nog sätta en 5:a … den lever kvar i mig och har mognat!
ADLIBRIS

Swede Hollow
av Ola Larsmo
En bok jag var nyfiken på och fick tag på som e-bok för 29 kronor. Taget!
Hade den med mig när jag reste till Oxford. Enkelt med läslektyr på läsplattan.

”Swede Hollow” är en ravin mitt i St Paul, Minnesota. Idag är den öde. Men vid sekelskiftet 1800--1900 bodde mer än tusen svenskar i en slum som stadens myndigheter beskrevs som ett pesthål. Barnadödligheten var hög, döden i arbetsolyckor likaså. Här samlades några av den miljon svenska migranter som aldrig lyckats ta sig in i det nya samhället – illa sedda av såväl amerikaner som mer väl lottade svenska migranter. Vi känner dem till namnen, inte mer.Människorna i ravinen är några av de svenskar vi sorterat bort ur vår gemensamma historia. Vi har valt att inte se dem, för deras erfarenheter gör något med vår självbild.Men då världen åter präglas av migration och folkvandring stiger de fram på nytt och vill bli sedda.I Swede Hollow samlas vintern 1897 en brokig skara av människor, som endast har det gemensamt att de fallit ur ett Sverige i stark förändring. Familjen Björn från Örebro flyr från en katastrof. David Lundgren jagar en förlorad och hopplös kärlek. Den föräldralösa Inga från Dalsland söker större frihet och kontroll över sitt eget liv. De möter en verklighet präglad av hårda arbetsvillkor, sjukdom och plötsliga utbrott av naket våld – men de kom att tillsammans bygga sig ett liv i utkanten av den framväxande industristaden St Paul, illa sedda och utsatta för omvärldens förakt, men med drömmar om att ”ta sig upp på gatan”. Deras drömmar tar sig olika uttryck, men lever och verkar ända in i vår tid.

Den fångade mig i början – och jag förväntade mig att karaktärerna i boken skulle bli mig närmare medan jag läste … men så blev det aldrig. Jag gav en smakbit ur den HÄR!
Intressant ur aspekten att det är en bit av svenskarna historia i Amerika. En del av historian som vi inte hör så mycket om. En 3:a
ADLIBRIS



Bennys Hemliga Rapporter av Per Lange – Johan Bergström – Henrik Ahnborg
Den här avslutade jag aldrig. Jag kom inte så långt alls. Du kan läs om det HÄR! Småaktigt av mig? Kanske kan man tycka det. Men jag tog ställning.
ADLIBRIS


The Gracekeepers
av Kirsty Logan
Fantasy när den är som mest sagolik.

North lives on a circus boat with her beloved bear, keeping a secret that could capsize her life. Callanish lives alone in her house in the middle of the ocean, tending the graves of those who die at sea. A chance meeting between the two draws them magnetically to one another - and to the promise of a new life. But the waters are treacherous...

Ibland är det svårt att komma in i en bok som den här – antagligen för att man i början inte alls känner igen sig och letar efter små verklighetskrokar att hänga upp sin förståelse på – utan att hitta dem.
Mot slutet hade karaktärerna kommit mig nära och jag var nöjd med slutet.En 3:a
ADLIBRIS

Old man’s war av John Scalzi
En bok jag lyssnade på.

John Perry did two things on his 75th birthday. First he visited his wife's grave. Then he joined the army.The good news is that humanity finally made it into interstellar space. The bad news is that planets fit to live on are scarce and alien races willing to fight us for them are common. So: we fight. To defend Earth, and to stake our own claim to planetary real estate. Far from Earth, the war has been going on for decades: brutal, bloody, unyielding.Earth itself is a backwater. The bulk of humanity's resources are in the hands of the Colonial Defense Force. Everybody knows that when you reach retirement age, you can join the CDF. They don't want young people; they want people who carry the knowledge and skills of decades of living. You'll be taken off Earth and never allowed to return. You'll serve two years at the front. And if you survive, you'll be given a generous homestead stake of your own, on one of our hard-won colony planets.John Perry is taking that deal. He has only the vaguest idea what to expect. Because the actual fight, light-years from home, is far, far harder than he can imagine and what he will become is far stranger.

Underhållande. Snabb humor. Sci-Fi enligt den “gamla modellen” – manliga män, kvinnliga kvinnor, otäcka utomjordingar, pepprat med snabba kommentarer och satirisk humor.
En 4:a
ADLIBRIS



Steglitsan av Donna Tartt
En bok ”alla” läste 2014/2015. Jag skrev om den (och gav en smakbit ur den) HÄR!

En ung pojke i New York City, Theo Decker, överlever mirakulöst en olycka som tar hans mammas liv. Ensam och sviken av sin pappa flyttar han in hos en väns familj, inom sig kämpar han med att finna en mening i sitt nya liv. Under åren som följer blir han uppslukad av en av de få saker som påminner honom om hans mamma: en liten, mystiskt fascinerande målning. En målning som till slut drar in Theo i konstens kriminella baksida.

Jag kom snabbt in i den och tyckte den var väldigt bra … tills jag kom en tredjedel in(om ens så långt) innan den segade till sig och jag satt i en sörja där läsningen inte visade att jag var på väg ur den ens. Skummade fram till sista kapitlen och läste slutet. Kanske var det mitt tålamod som inte var det bästa (det är känt för det i vissa kretsar). En 3:a
ADLIBRIS



Waking Gods (Themis Files #2) av Sylvain Neuvel 5 Ljudbok
Ännu en ljudbok. Del två i en serie vars första bok, ”Sleeping Giants” jag skrev om HÄR.

What's going on? Turn on the television. What channel? Any channel. An unknown vessel, not of this world, materializes in London. A colossal figure towering over the city, it makes no move. Is this a peaceful first contact or the prelude to an invasion? Every child has nightmares. But the only thing scarier than little Eva Reyes' dreams - apocalyptic visions of death and destruction - is the habit they have of coming true...Scientist Dr Rose Franklin has no memory of the last few years. The strangers she works with say she died and was brought back to life. The question is not just how ...but why? Kara Resnik and Vincent Couture fell in love during war, and have found peace since. They are the thin line of defense against what is coming. But they do not know they have been living a lie. And a man who claims to have the answers has his own agenda. There are things he cannot say - and others he won't. All pieces of an epic puzzle. One we have been trying to solve since the dawn of time...

Första boken var bra. Den här boken var lite bättre.
Precis som första boken är den här skriven som olika inlägg i en logg. Ljudböckerna består av fler olika röster för att hålla isär karaktärerna. Det var ett skönt sätt att lyssna till den här varianten av upplägg. En 5:a
ADLIBRIS



The Masked City (The Invisible Library, #2) av Genevieve Cogman
Nu är det länge sedan jag läste första delen av den här serien (som, så vitt jag kan förstå, ska bli minst 5 böcker). Böckerna är beskrivna som berättelser i Doctor Who-anda men med bibliotek och bibliotekarier i huvudrollerna. Inte helt korrekt, men tillräckligt nära!
Jag gav en smakbit ur den HÄR!

Librarian-spy Irene is working undercover in an alternative London when her assistant Kai goes missing. She discovers he's been kidnapped by the fae faction and the repercussions could be fatal. Not just for Kai, but for whole worlds. Kai's dragon heritage means he has powerful allies, but also powerful enemies in the form of the fae. With this act of aggression, the fae are determined to trigger a war between their people - and the forces of order and chaos themselves.Irene's mission to save Kai and avert Armageddon will take her to a dark, alternate Venice where it's always Carnival. Here Irene will be forced to blackmail, fast talk, and fight. Or face death.

Lättlästa och underhållande är de en skön avkoppling. En här får en 4:a
ADLIBRIS





Man kan säkert låna den på biblioteken också.